“Ibland kan jag riktigt sörja över detta, att så många människor, så oändligt många, har levat på vår jord och dött utan att lämna några spår efter sig, ingenting som kan förkunna för oss som lever nu: Jag har också levat!”
Så inleder Astrid Lindgren sin essäbok om två människoöden om Luise Justine Mejer och Andrew Peterson, människor hon lärt känna genom dagböcker och brev. Essäerna finns också med i boken Samuel August från Sevedstorp och Hanna i Hult.